Äntligen tillbaka

Efter förkylning, bihålsinflammation och en semester vecka i värmland ( var hos pappa när mamma var i Spanien) så är jag nu tillbaka i stan.
Nästan så jag fick sätta en namnlapp så mina kollegor skulle känna igen mig...

Hann hälsa på två vänner, man får hälsa på några ena gången och andra nån annan gång, hoppas dom är nöjda ändå, dom som inte fick nåt besök.... jag kommer till er nästa gång!

En mycket god vän har det jobbigt just nu, jag önskar jag bodde närmare, det gör verkligen ont i hjärtat. Jag skulle inte stå på benen om jag gått igenom hälften av det hon gjort och fortfarande gör. För än är det inte över... jag önskar jag kunde säga nåt uppmuntrande, men allt låter så krasst. Det enda jag kan säga till henne är att jag finns här. Kram på dig!