Det ringde en kvinna och sa att hon fått in en duva i sin klädbutik. Jag frågade om hon inte kunde ta ett lakan och slänga över den för att få ut den, men: "Nej, det kan jag inte, den bara flyger omkring och skiter överallt!!!" Ok, sa jag, jag kommer väl då. Jag gick ju utbildning på Tullare Hög i höstas i att hjälpa vilda djur. Tänkte att ok, det kan ju vara ett sk första jobb i min nya karriär som viltrehabiliterare.
Sagt och gjort, jag tog t-banan till Vasagatan, gick in i butiken, pratade med Barbro och hon visade duvan som satt i skyltfönstret. Nu följer en otroligt dramatisk räddning:
Jag tar en kundkorg, sätter den över duvan och tar den och släpper ut den. Tog säkert minst 45 sekunder!
Är folk helt handlingsförlamade?
Barbro kom med utsträckta armar och tackade för att jag tagit ut duvan, som om det varit en kobra eller nåt i den stilen. HAHAHA! Ja, spännande första uppdrag, hade ju varit ballare om det varit en örn...
Petra alias Steve Irwin...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
ja,men....
en duva i en kladbutik ar som tio ornar i skogen...
Du AR modig!
TACK!
jag kan ju jämföra med Hitchcocks fåglarna, då blir det ju en räddning av rang!
Skicka en kommentar